Alison De Mars Von Blixen: "Jag känner helt enkelt att jag har hittat rätt, att det är det här jag vill göra"

Hej Alison, vem är du? Och vill du berätta om ditt långa och respektingivande namn?

Hej på dig! Jag är en 35-årig kanadensare med belgiskfinskt påbrå. Jag tog min farmors namn, De Mars, för cirka tio år sedan och lade till von Blixen när jag gifte mig. Namnet är otympligt men bra ur varumärkessynpunkt – folk blir nyfikna på mig och kommer ihåg mig.

Jag har arbetat som copywriter i tio år och har frilansat sedan några år tillbaka. Jag gillar verkligen frilanslivet eftersom jag har två små barn och gillar att kunna styra över min tid.

Kvällskursen Bilder Nordic School of Photography, hur kom det sig att du sökte den?

Jag hade länge känt att jag ville något mer, att jag inte bara ville vara copy, samtidigt som mitt fotointresse växte sig allt starkare. I samma veva gick min lillasyster Elsa ut Berghs copylinje våren 2010. Att hon hade talang var uppenbar – hon vann internationella reklampriser och löneförhandlade med några av Sveriges bästa byråer – och även om jag unnade henne all framgång, insåg jag att jag måste göra något för att inte jämföra mig med henne.

Jag bestämde mig för att satsa på foto. Jag tänkte att det var något som gick att kombinera med min egen verksamhet, samtidigt som jag ville utvecklas på ett personligt plan och helt enkelt hitta ny inspiration. Att jag valde Bilder beror på att utbildningen var så heltäckande, med fokus på både det kommersiella och det personliga. Dessutom gick den att kombinera med ett arbete. Och – inte minst – verkade utbildningen skitkul.

Hur fungerar det att läsa en kvällskurs samtidigt som man jobbar?

Det var helt klart en utmaning. Bilder är en krävande utbildning, särskilt under termin två då man ska lösa både enskilda uppgifter och större projekt tillsammans med andra klasser, samtidigt som man försöker få ihop en stark portfolio och förbereda bilder till slututställningen. Som arbetande småbarnsförälder tyckte jag att det var väldigt tufft emellanåt, och då kan jag som sagt ändå styra över mina egna arbetstider.

Men det gick (mycket tack vare min fantastiska man), och tempot gjorde att man hela tiden var fokuserad. Framförallt tyckte jag att det var roligt, vilket ju hjälpte väldigt mycket när stressen var som störst. Jag började dessutom få en del fotouppdrag under utbildningen, och en del av bilderna gick att använda till de uppgifter som skulle lösas, eller för att använda sina nya Photoshopkunskaper.

Vill du berätta lite om dina intryck från utbildningen?

Som student förväntades man ha grundläggande fotokunskaper, men utöver det var variationen i klassen stor vad gällde tidigare erfarenhet, kunskaper och förväntningar. Vissa ville satsa på modefoto, andra på mer konstnärliga projekt. Det som var roligt var att alla fick pröva på det mesta, samtidigt som varje enskild elev gavs stort utrymme att utforska det som man själv var intresserad av, och förväntades utveckla sitt eget bildspråk.

Det förutsattes att vi hade egna systemkameror, men annars var det fritt fram att låna skolans utrustning, och även studion. Det är otroligt bra grejer – riktiga proffskameror, fina objektiv, blixtar och b-ljus, you name it. En fantastisk möjlighet som jag redan saknar.

Tempot var som sagt högt – och även lärarnas krav på oss elever. Men i slutändan var det den egna ambitionsnivån som styrde.

Gjorde ni någon gemensam större utställning?

Ja, vi hade en slututställning på Galleri Kontrast. Det var en riktig egotripp att få ställa ut egna bilder, i stort format, på ett riktigt galleri mitt i stan. Helt otroligt roligt. Det kom 400 personer under vernissagekvällen – bara det! Och själva arbetet inför utställningen var väldigt lärorikt: att bestämma sig för en idé, utföra den, välja ut bilder, kopiera dem snyggt, printa och montera. Det gav dessutom mersmak – jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att ställa ut igen.

Vad är det viktigaste du har tagit med dig från utbildningen?

Oj! Det är mycket det. Kunskap, erfarenhet, insikt om hur mycket man har kvar att lära sig. Mod att tacka ja till uppdrag och att föreslå andra lösningar än den kunden har tänkt sig. Nya fina vänner och intressanta kontakter. Vansinniga mängder inspiration – från de andra i klassen, lärarna, gästföreläsarna. Just gästföreläsarna var ovärderliga – de gav så mycket pepp och inspiration, och visade så många fina bilder, att man varje gång gick hem alldeles upprymd och lycklig.

Framförallt har jag utvecklats mycket, både personligt och professionellt. Jag känner helt enkelt att jag har hittat rätt, att det är det här jag vill göra. Och så har jag fått verktygen att förverkliga det.

Hur arbetar du idag utifrån dina nya kunskaper?

Jag har redan fått ganska många fotouppdrag av väldigt varierande karaktär och under den närmaste tiden kommer jag att försöka få fler uppdragsgivare. Att kunna kombinera text och bild är, tror jag, en stor fördel och nästa steg blir nog att försöka få uppdrag där jag kan använda båda delarna.

Tack för att du tog dig tid! Lycka till med dina projekt!

Tack tack!

Samtliga bilder i den här intervjun tillhör Alison De Mars von Blixen.