"Bra hållbarhets­kommunikation görs bäst genom total transparens"

Hej Johanna! Berätta lite om dig själv?

Jag är opinionsbildare inom hållbart mode - ett ämne som jag också föreläser inom. Jag driver bloggen Slow Fashion och har även skrivit en bok och poddar om ämnet. Jag har en bakgrund inom Röda korsets ungdomsförbund och för nätverket Rena Kläder. Rena kläder var en organisation som jobbade för bättre arbetsvillkor för de som tillverkar våra kläder, skor och textilier. Utöver det har jag alltid varit modeintresserad, så att koppla ihop rättvisefrågor och hållbarhet med mode kändes väldigt självklart.

Du jobbar ju med det man kallar slow fashion - vad är det för något?

Slow fashion är en motreaktion på fast fashion, med andra ord det vi ser i butik idag. Det snabba slit och släng-modet. Slow fashion handlar om att stanna upp och värdesätta det vi har och konsumera färre nyproducerade grejer. Vi behöver bli mer mån om det vi redan äger och alltid tänka kvalitet framför kvantitet.

Hur kan man som konsument få ett mer hållbart mindset?

Rent krasst kan man säga så här när det gäller kläder: Utgå ifrån att allt är skit tills motsatsen är bevisad, modeindustrin är extremt smutsig. Man måste läsa på själv, lyssna på olika källor och ta in olika perspektiv, som i alla situationer egentligen.

En annan sak att tänka på som konsument är att i första hand sluta med överkonsumtionen. Generellt sett köper vi för dåliga material och vi köper saker där folk inte fått betalt eller blivit rättvist behandlade.

Vad är hållbarhets­kommunikation, enligt dig?

Hållbarhets­kommunikation handlar om att paketera hållbarhet på ett intressant och attraktivt sätt. Det ska gärna utbilda konsumenten, även de som inte har tänkt att de är särskilt intresserade eller insatta i ämnet. Det är en balansgång mellan att både ge rätt mängd av information och sänka tröskeln för mottagaren så att det blir lättillgängligt.

Riktigt bra hållbarhets­kommunikation är motsatsen till så kallad Greenwashing, det vill säga att man försöker skapa en bild om att man som varumärke är miljövänliga genom färgval eller att bara kommunicera enskilda områden, men i verkligheten inte är varken medvetna eller hållbara. Hållbarhets­kommunikation handlar om transparens och trovärdighet.

Foto: Unsplash

Varför är det viktigt att jobba med hållbarhets­kommunikation?

Som varumärke är det väldigt viktigt, eftersom du på så sätt bygger lojalitet och trovärdighet. Om du är genuin och äkta i det du gör kommer vi vilja associera oss själva med ditt varumärke. Som konsument vill man i grund och botten känna att man gör gott.

Jag tror att man gör det bäst genom total transparens. Till exempel så skulle jag jättegärna se fler företag som berättar vad de inte är bra på. Det skulle vara fint om någon sa: “Det här är vi nöjda med, men detta skäms vi över” och förklara hur de tänkt och prioriterat. Det känns trovärdigt att prata om komplexiteten i hållbarhetsarbetet.

Vad ska man göra om man inte har koll på vad hållbarhet är för sitt eget varumärke?

Ta kontakt med en expert som kan utbilda er! Man behöver vara kritisk när man tittar på sitt arbete. Försök tänka in hela bilden: material, försäljning, tillverkning och så vidare. Jag tycker att man ska bemöta kritik. Ta den till er och förklara att ni är i början på resan, att ni lär er ständigt. Börja någonstans, med en enstaka produkt eller varför inte ett område. Börja med att prata ofta om det, se det lite som att ni gör resan tillsammans med konsumenten. Var ödmjuk!

Hur jobbar ett hållbart varumärke?

Ledorden tycker jag borde vara: transparent och öppen i alla led och aspekter. Ett hållbart varumärke är modigt och står upp för det de tror på. Ett bra exempel är varumärken som bojkottar försäljningspåhitt som Black Friday. Använd ditt maktutrymme till rätt saker!

Många företag är duktiga på att använda sig av hållbar material, men brister i andra led. De säljer exempelvis fortfarande alldeles för stora mängder. Det finns så mycket andra spännande alternativ! Hyr ut, laga, eller ge konsumenten möjlighet att sälja tillbaka sin produkt. Finns det något mer ultimat sätt att skapa kundlojalitet på? Nu tar ju relationen ofta slut när du lämnat butiken.

Berätta lite om Klimatklubben?

Klimatklubben är ett forum för alla som känner klimatångest och vill göra något konkret åt det. På bara fyra veckor har vi gått från 0 till 14 000 följare på Instagram! Helt otroligt. Vi har också en Facebookgrupp som man gärna får gå med i. Vi pratar klimat, tipsar varandra och styr upp olika initiativ ihop. Nyligen var det några medlemmar som föreslagit att det bör finnas ett Klimatnytt-program i Public Service, på bara någon dag hade de samlat ihop fem tusen underskrifter.

Vilken roll har sociala medier när det kommer till att påverka konsumenten/människan i vardagen inom klimat och hållbarhet?

Jag tror att sociala medier har en stor roll i det, att man har någon att hålla i handen när det är så många budskap överallt. Ett konto som blir ett litet stöd i vardagen.

Grundtanken med Klimatklubben var att vi ville sammankoppla personer som kanske är ensamma på sin fysiska plats. Jag kanske är den enda på mitt jobb som har klimatångest och inte har någon att prata med, då finns det ett community med likasinnade. Det är ett medium för oss att omvandla vår oro till engagemang och aktion istället!

Har ni haft någon speciell sociala medier-strategi för Klimatklubben?

Ja, det hade vi. Vi har alla tre grundare en bakgrund inom sociala medier och vi hade en tydlig bild om hur våra bilder ska se ut, vilken typ av copy och att det skulle kännas inspirerande och peppigt! Inga pekpinnar. Sedan kan man ju inte planera att det skulle bli så himla stort som det blivit, men det är vi såklart otroligt glada över.