Denna artikel är lite äldre! Här hittar du vårt aktuella kursutbud.
Har journalisternas "bäst-före-datum" passerat?
Nedskärningar på redaktionerna och högre krav på att skapa innehåll för fler kanaler. Det är verkligheten för många journalister idag. Men det finns också möjligheter för den som väljer att bredda sin kompetens. Vi har pratat närmare om journalistens nya roll i dagens medielandskap med Fredrik Wass som sitter i Berghs Advisory Board. Fredrik har själv arbetat som journalist i många år, och jobbar idag som digital strateg på en kommunikationsbyrå.
Skrivet av Berghs School of Communication
Januari 12, 2016
Hej Fredrik! Vilka förändringar kan du som tidigare arbetat som journalist se i branschen de senaste åren?
– En påtaglig förändring är nedskärningar på svenska redaktioner och att antalet personer som kan försörja sig på journalistik minskar. Samtidigt startas många nya initiativ. Den mest intressanta effekten tycker jag är när de sociala länk- och delningsstrategierna från sajter som Buzzfeed möter den traditionella tunga nyhets- och samhällsjournalistiken. Det råder ingen brist på intresset att konsumera bra journalistik, det gäller bara att våga släppa taget om den redaktionella processen för att göra papperstidning (som även används för webb av många tidningar) och hitta nya mer effektiva sätt att jobba på. Det visar om inte annat Aftonbladetrapporten som Aftonbladet publicerat nyligen.
Vad tror du kommer vara viktigast kompetensmässigt de närmaste åren?
– En allmän digital förståelse är förstås grunden, men den som både har förmåga att skapa attraktivt innehåll och samtidigt sitter på kompetens inom programmering eller dataanalys kommer ha en fördel. Tidigare kunde man hålla isär kreativa roller från mer tekniska, men i takt med digitaliseringen och att kommunikationen allt mer sker i en datadriven kontext, blir skiljelinjen inte längre relevant.
Har journalisten en annan roll idag än tidigare?
– Journalistiken har alltid handlat om att granska, göra urval, förädla och lyfta fram. Att helt enkelt hjälpa läsaren, tittaren eller lyssnaren att förstå sin omvärld, och ifrågasätta makthavare i läsarens ställe. Den rollen fortsätter att vara viktig tillsammans med ett större fokus på dialog och analys. Det är numera ofta läsarna som är först på plats för att rapportera från nyhetshändelser. Självklart påverkar det journalistens roll, men gör den inte mindre viktig. En annan skillnad är att varje enskild journalist gör fler saker och skapar innehåll för fler än en kanal. Text och bild är fortfarande grundstenarna men video och live-rapportering ingår också i paletten.
Vilka tror du är de största utmaningarna för journalister och branschen som helhet idag?
– För branschen är det givetvis att hitta sin plats i ett medielandskap som domineras av amerikanska IT-jättar. Det blir allt svårare att finansiera grävande journalistik på en marknad där lokaljournalistiken konkurrerar med facebookgrupper. Samtidigt sker en stor utveckling av exempelvis native advertising och redaktionell kommunikation med en tydlig kommersiell avsändare. Transparensen är avgörande för att de nya kommersiella arenorna ska fungera tror jag.
Men verksamma journalister borde även ha en hel del möjligheter och fördelar inför framtiden?
– Många säger att möjligheterna är stora om du är beredd att gå över till att jobba med kommunikation på byrå, företag eller organisation. Det är ju ett ganska krasst påstående. Jag tror att det finns stora möjligheter för den som verkligen lär sig ett ämne och blir bra på att rapportera om det. DN rekryterade nyligen Mikael Holmström från SvD. Han är i stort sett Sveriges enda kvarvarande försvarsjournalist och nu när militär- och försvarsfrågor är i ropet märks ett skriande behov av kunniga journalister som kan bevaka området. Samtidigt kommer som sagt journalistkompetensen att vara attraktiv i många andra sammanhang utanför journalistiken.
Idag konsumerar vi mer media än någonsin tidigare, men i andra former. Vilka krav ställer det på produktionen av media?
– Allt innehåll som skapas måste fungera på flera plattformar, där mobila skärmar är startpunkten. Fortfarande pratar vi om mobilt som att det är något eget, men i framtiden handlar det mer om skärmstorlekar och gränssnitt än om vilken fysisk produkt du har i handen när du konsumerar innehållet. Innehållet vi skapar måste även vara delbart och socialt. Konkurrensen om ögonpar och öron är större än någonsin, vilket innebär att det krävs starka berättelser för att få räckvidd.
Du har själv gått från att arbeta som journalist till att nu ha en roll som senior rådgivare med digitalt fokus. Har du några tips till andra som är intresserade av att göra samma förflyttning?
– Fundera på vad som är viktigast. Är det oberoendet som journalist eller möjligheten att få skapa berättelser och jobba mer strategiskt med kommunikation? På Intellecta Corporate jobbar vi mycket med samhällskommunikation åt stora myndigheter. Vi producerar även flera medlems- och kundtidningar och skapar redaktionellt innehåll för många olika kanaler. För den som är samhällsintresserad är det en bra plats att vara på. Visst kan jag sakna friheten som frilansjournalist med möjligheten att kunna styra min egen tid, men fördelen på byrån är att ha trevliga och duktiga arbetskamrater och ett större sammanhang att verka inom.
Berghs har en rad kurser inom kommunikation för dig som vill lära dig mer.
Foto:
Heléne Grynfarb
Heléne Grynfarb
Om Fredrik:
Fredrik Wass arbetar som digital strateg på kommunikationsbyrån Intellecta Corporate och sitter med i Berghs Advisory Board. I år vann han Cisions PR-pris som den mest inflytelserika digitala byråkonsulten och har tidigare jobbat som journalist i många år.