Den ädla konsten att använda kommunikation som ledningsverktyg

Allt fler företag, organisationer och myndigheter inser att professionellt hanterad intern och extern kommunikation är en kritisk framgångsfaktor. Stora krav ställs därför på den som innehar den mångfacetterade rollen som kommunikations­chef eller är ledare inom kommunikation.

Kursansvarig för Communication Management på Berghs är Andris Zvejnieks, seniorkonsult i strategisk kommunikation. Med sin långa erfarenhet av att gå in i företagsledningar och leda kommunikations­arbetet (exempelvis på LFV Arlanda, IBM Sverige, SAS Sverige och Systembolaget) vet han precis vad som krävs för att få genomslag och leda förändringsarbete ur ett kommunikationsperspektiv.

Communication Management är en kurs för seniora kommunikatörer i, eller på väg mot, en ledande befattning. Kan du beskriva vad dina kursdeltagare ofta har gemensamt?

Typiskt är att man har jobbat några år med kommunikation och nu är på väg mot en ledarroll, t ex som övergripande kommunikations­ansvarig för en verksamhet. Det kan vara ett mål man satt upp för sig själv. Eller så har man redan fått ett sådant uppdrag och vill fylla på med kunskap inom fler områden än dem man själv är bra på.

Vilka, skulle du säga, är kommunikationschefers viktigaste kompetensområden idag?

Att kunna använda kommunikation som ett ledningsverktyg för att få människor att förstå sammanhanget de är i, färdriktningen som är vald och att kunna involvera ledare och medarbetare så att de väljer att bidra med sin kompetens och skapar nytta för dem ni är till för. Kommunikations­chefens roll är komplex och den kräver en bred hantverkskompetens inom kommunikation, ledarskap och beteendeinsikt. Men även en god social och empatisk förmåga och en förmåga att gå upp i helikoptern för överblick och sedan ned i detaljerna. Och sedan upp igen.

Vilka är de stora förändringarna jämfört med för, säg, fem eller tio år sedan?

Oj, det har förstås hänt väldigt mycket, med tekniska möjligheter för vem som helst att kommunicera med hur många som helst, när som helst. Internets genombrott skapade ett nytt kommunikations­landskap och den smarta mobilen förändrade landskapet ytterligare. Det mesta har blivit snabbare, men också ytligare.

Vi förväntar oss svar och uppmärksamhet i samma ögonblick som vi har ett behov. Avancerade algoritmer gör att vi alltmer får se i sociala medier det vi redan gillar och som bekräftar vår egen åsikt. Varje gillande ger oss en liten kick och vi blir alltmer beroende av snabba belöningar. Risken är att vi tränar allt mindre på att förstå andra människors kartbild och därmed blir vi sämre på att nå fram till lösningar som accepteras av många.

Det här är nya förutsättningar, som kräver mer av den kommunikatör som vill tillföra nytta. Kommunikatören behöver lära sig mer om hur våra hjärnor hanterar informationsflödet, och vad som krävs för att tränga igenom bruset. Som kommunikations­ansvarig behöver du också värdera vilka kommunikationskanaler som är ändamålsenliga och vilka som saknas när förutsättningarna förändras. Jag hävdar att de snabba kanalerna behöver kompletteras med arenor för reflektion och gemensamma slutsatser. Det behövs fler lägereldar, verkliga och virtuella!  

En del av kursen handlar också om psykologin och taktiska överväganden att ta hänsyn till/reflektera kring, när man ska kliva in i en ledningsgrupp. Berätta!

Många har inte funderat över att klivet in i en ledningsgrupp innebär ett kollektivt ansvar för verksamhetens framgång, inklusive ekonomi och arbetstillfällen. Du får inte respekt i ledningsgruppen för kommunikationsperspektivet om du inte också kan bidra i de diskussioner och beslut som grundas på företagsekonomiska överväganden och juridiska. Därför säkrar jag som kursledare att vi under hela kursen också belyser vad som krävs psykologiskt och taktiskt för att bli lyssnad på och relevant i ledningsarbetet. Vad som krävs i praktiken för att få genomslag för ett kommunikativt ledarskap.  

I din kurs ägnas en del åt hur hjärnforskning och beteendestudier kan ge verktyg för kommunikatörer och ledare. Vad har hjärnforskning med ledarskap att göra?

Hjärnforskarna dokumenterar hjärnan med hjälp av magnetröntgenkamera och det ger bevis för en hel del av det som ledare och kommunikatörer tidigare känt på sig och lärt sig genom erfarenhet. Ett exempel: när vi blir rädda slår flykt eller fight-reaktionen till och vi tappar tillgång till vårt smart tänkande jag. Hjärnforskningen visar att samma mekanismer slår till på arbetsplatsen när vi blir stressade, rädda. Detta sker ofta när det talas om omorganisation och neddragningar. Man talar idag om den sociala hjärnan och hur den fungerar. SCARF är en modell som baseras på de nya rönen och som hjälper ledare att förstå hur vi kan undvika att stressa våra medarbetare så att de reagerar som vi gjorde när lejonen anföll oss på savannen. Det finns också intressanta beteendebaserade studier som kommunikatörer direkt kan använda, t ex LAB Profile som kopplar samman drivkrafter och vilka ord som tränger igenom bruset.

Vad skiljer ett kommunikativt ledarskap från ett mindre kommunikativt ledarskap?

Kursen handlar mycket om hur du själv kan vara en kommunikativ ledare och hur du backar upp kommunikativa ledarkollegor. Mitthögskolan har hjälpt oss definiera kommunikativt ledarskap. Det handlar om sådant som att engagera medarbetare i dialog, ge och söka återkoppling, involvera medarbetare i beslutsfattande och uppfattas som öppen och närvarande.

Kan du dela med dig av en erfarenhet eller ett tillfälle då du upplevt att det kommunikativa ledarskapet verkligen varit avgörande/viktigt?

När jag jobbade som kommunikationsdirektör i SAS Sverige upplevde jag nöjet av att arbeta med en riktigt kommunikativ VD, Anders Ehrling. Det sätt som vi involverade ledare och medarbetare i att förstå och kunna bidra till verksamhetens framgång återvänder jag ofta till fortfarande när jag nu arbetar som konsult. Vi förbättrade både kundnöjdhetssiffror och ekonomiska resultat. Det finns en enorm kraft i en involverande intern kommunikation!