Till minne av Tore Nordlinder

Tore Nordlinder, VD och rektor på RMI-Berghs 1984 - 1997

Få personer, om ens någon, förutom kanske Irma och Gösta Bergh, har haft så stor inverkan på hur Berghs och utbildningen ser ut i dag som Tore Nordlinder. Hans stora förmåga låg i att skapa en kultur och möten mellan olika discipliner, yrkesgrupper, åldrar och erfarenheter. Det här skapade en otroligt spännande smältdegel för utveckling av skolan. Inte bara bland eleverna utan kanske främst bland lärare och utbildningsledare. Det var inte utan konflikter och det kunde skava rätt ordentligt emellanåt. Och kanske var det just hans trygga person mitt i stridens hetta som gav utrymme för just de där brännande diskussionerna som gjorde att storverk växte fram. Reklam och påverkan blev kommunikation, försäljning, distribution, prissättning blev marknads­föring. Mottagaren kom i fokus och beteenden, förväntningar och psykologi blev nya byggstenar. Det här kan ju låta så självklart idag, men mycket av det som var visioner på 80- och 90-talet är verklighet idag.

Tore hade en särskild förmåga att få människor att våga språnget, blomma ut och gå vägar som de inte gått förr. Nu när man läser minnesbilder och anekdoter från gamla elever och lärare som små minnesrunor på Facebook, så slås man av hur många det är som berättar att Tore trodde på deras egen förmåga långt innan de ens själva trodde på den. För många hade han helt avgörande del i vem de är och vad de gör idag.

Men hur började det då? I början av 80-talet hade dåvarande ägarna på TBV tröttnat på att pumpa in pengar och tog beslutet att lägga ner skolan, dåvarande RMI-Berghs. En massiv räddningsaktion initierades av både lärare och elever som uppvaktade dåvarande Reklambyråförbundet att ta över skolan. Från läsåret 82/83 tog man över skötseln av skolan och sommaren 1983 tog man över ägandet. Skolan ombildades till aktiebolag. Det rationaliserades, initierades nya utbildningar och det samlades in drygt 800.000:- i kapital från näringslivet och förbundets byråer. En enorm arbetsinsats av både skolans styrelse, lärare och en del elever räddade skolan. Den fortsatta överlevnaden och kommande tillväxten krävde dock att man kunde växa av egen kraft. För det jobbet behövdes det någon som kunde se till att skolan fortsatte att utvecklas både innehållsmässigt och ekonomiskt, så Tore, då ateljéchef på DN, handplockades till rektor och VD för det nybildade aktiebolaget.

Under sommaren 1984 flyttade skolan till lärarinneseminariet på Riddargatan 5 och tillsammans med personal och lärare skapade Tore en fantastisk tillåtande och kreativ kultur med enormt högt i tak. Skolan växte och på bara några år fördubblades antalet elever. Utbildningen genomfördes inte bara i Stockholm utan även i Göteborg, Malmö och på distans (som på den tiden verkligen var distanserat av både kunskaper och feedback skickades med brev). Företaget gick från en förlustaffär till en verksamhet som hade muskler nog att förflytta sig in i framtiden med egna medel.

Under läsåren 1984-1991 växte skolan mycket och en mängd nya utbildningar startade. Det var Scriptwriting, Tidningsdesign, Reklam för fotoassistenter, högre kommunikationsutbildning och vidareutveckling av de gamla marknadsekonomiutbildningarna, projektledning och produktions­ledning. Framtiden var det fokus som alla skulle ha. Vad kommunikation på 2000-talet skulle innebära var emellanåt rätt svårt att förstå, även om vi tidigt försökte lösa utmaningarna med skolor i tre städer och elever både på plats och på distans. Tore insåg tidigt vikten av att använda datorer inte bara i administrationen av skolan och i utbildningen utan han uppmuntrade oss andra till att utforska och utveckla användandet. Med en satsning inte bara på inköp av datorer utan även med att försäkra sig om att vi själva skulle ha kunskapen i huset mötte vi 2000-talet väl rustade. Redan 1994 kopplade vi samman skolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Tore bjöd oss på utmaningar om it-utveckling och teknik samtidigt som han värnade om att aldrig tappa fokus på hantverket. Både ”anden" och ”handen” skulle alltid vara med. Teoretiker i möte med yrkesmänniskor, teknik i möte med konstnärer. Det gav så otroligt mycket växtkraft i båda riktningarna.

Det finns så många sägningar, klokskaper och historier att berätta från alla oss som hade förmånen att studera på och arbeta på, Berghs under Tores ledarskap. Man kan förledas att tro att den anda och den spetskompetens som Berghs än idag så fantastiskt har tagit vara på fanns där redan från början när skolan startade 1941. Men det var aldrig självklart då, och det är inte det idag heller. Stafettpinnar och traditioner förs vidare, ändras och anpassas till nya människor, nya möten och nya tider. När man får gå i de nya vackra lokalerna vid gasklockorna så inser man att det är en pärla av just alla de traditionerna - hela den nya skolan är uppbyggd kring att mötas. Där finns öppna ytor, hubbar, lekfulla ytor, formella ytor och informella. Mötesplatser som säkert i framtiden kommer ge upphov till både stordåd och kreativa lösningar och kanske skava lite däremellan.

Helt i Tores anda.

Lisa Brandt - f.d elev, kamrer, ekonomiansvarig, administrativ chef, fadder, handledare, platsansvarig (Malmö), projektledare och marknadschef under åren 1984 till 2002

Mats Lundquist - dataansvarig, datachef, service och IT-chef, bibliotekarie, CTO från 1993 och fortfarande