Tove tog med sig kunskapen från strategisk kommunikation till myndighetsjobbet

Hej Tove! Vilket program gick du och vad jobbar du med nu?

Jag gick programmet Strategisk kommunikation och jag jobbar som kommunikatör på en statlig myndighet under Klimat- och näringslivsdepartementet — Kemikalieinspektionen.

Berätta lite om din resa till att plugga på Berghs.

Jag har jobbat på myndighet sedan jag tog min universitetsexamen år 2014. Det jag slogs av direkt när jag började jobba var hur sann devisen ”Språk är makt” faktiskt är. Myndigheter har fantastisk kunskap och gör oerhört stor nytta i vårt samhälle, men många tenderar att använda ett ganska svårt språkbruk där man liksom förutsätter att målgrupperna redan är insatta i det myndigheten kan. Då tenderar kommunikationen och budskapen att vara på en nischad expertnivå snarare än anpassade efter dem man vill nå. Mottagaren hamnar i kläm.

Här började jag kika på en annan typ av kommunikation och vad den fick för reaktioner väl hos målgruppen — reklam och marknads­föring. I den typen av kommunikation kan man inte förutsätta att målgruppen kommer ta sig tiden att försöka tolka och förstå ens budskap. Det ska nå fram direkt, skapa reaktioner och gärna få folk att göra eller köpa något. Jag slogs av att folk gärna diskuterade och hade många åsikter om just reklam. Om man gillade den eller inte varierade, men ofta verkade alla ha förstått budskapen och det kommunikationen syftade till. Den hade nått fram.

Jag tänker att myndigheter kan inspireras mer både av reklam och marknads­föring vad gäller sätt att nå ut och bli förstådda. Det innebär också att anpassa sig efter att vi alla har allt kortare uppmärksamhetsspann när vi tar emot ett nytt budskap, ska läsa en text eller söker olika typ av fakta och information. Då kan tankesättet bakom reklam vara väldigt användbart för att mottagaren ska kunna ta till sig budskapet — hen ska förstå det på tio sekunder. Om hen sedan har en annan åsikt, inte gillar ens budskap eller ställer frågor om innehåll och fakta så är det snarare ett tecken på att kommunikationen nått fram jämfört med om mottagaren ställer frågor om ordval och vad man egentligen menar.

För att lära mig mer om verktyg och tankesätt bakom marknads­föring och reklam så ville jag studera på Berghs och utveckla min kompetens i att nå ut till fler på deras villkor.

Beskriv en typisk dag som kommunikationsstrateg på Kemikalieinspektionen.

Jag skulle säga att alla vi kommunikatörer på Kemikalieinspektionen måste tänka och jobba både strategiskt och operativt hela tiden. Att hela tiden ställa sig frågan ”Varför bör eller vill vi kommunicera det här?”, ”Vad vill vi att målgruppen ska göra och förstå?” och ”Hur kommunicerar vi det bäst”?. Vi säljer inget, men om vi inte når fram med vår kommunikation kan det få stora konsekvenser för målgrupperna om de gör fel när de hanterar olika kemikalier och även för oss då det ju är vi som ska se till att det är lätt att göra rätt. Vi är i medborgarnas tjänst och då har de rätt att förstå oss. I mitt fall handlar det om att hela tiden ställa mig i målgruppernas skor och tänka hur kommunikationen skulle uppfattas av dem, något som är lika viktigt i intern kommunikation.

Vad tyckte du var mest värdefullt eller lärorikt under din studietid på Berghs?

Att få så många olika perspektiv, både från föreläsare och medstudenter. Jag fick flera gånger rejäla ögonöppnare i mitt sätt att arbeta, kommunicera och försöka nå fram. Att vissa saker kanske var lite daterade och behövde uppdateras. Som anställd på en myndighet var det också väldigt värdefullt att möta företag och näringsliv och få en större förståelse i vad som kan uppfattas svårt, irriterande, jobbigt eller onödigt i myndigheters sätt att kommunicera och jobba.

Har du några tips till någon som funderar på att söka till Berghs?

När du gör ditt arbetsprov, testa hela tiden dina budskap och ditt sätt att kommunicera på dem jag skämtsamt brukar kalla ”intet ont anande”, några som inte har den kunskap eller det intresse för kommunikation som du har. Det kan vara din partner, dina kolleger, dina polare eller din familj. Försök vinna deras intresse och engagemang med din idé. På det viset kan du börja ana vilken typ av kommunikation som har den effekt du är ute efter och får mottagaren att vilja veta mer. 

Har du några rekommendationer till någon som är intresserad av att jobba inom kommunikation eller ditt område?

Att ha stora öron och lyssna in omvärldens sätt att prata, agera och vad de brinner för. Det kan vara alltifrån din familj till dina kolleger, bara lyssna in vad för budskap de fastnar för och vilken kommunikation de lägger märke till. Ofta märker du rätt tydligt vilken typ av kommunikation som fastnar och vilken som glöms bort.