Vem kan man lita på i en värld som förändras allt snabbare?

Definitionen av värde har förändrats dramatiskt under de senaste 30 åren. För några år sedan köpte kinesiska Geely den svenska guldklimpen Volvo Personvagnar för 1.8 miljarder dollar; drygt fyra år senare köpte Facebook meddelandeappen WhatsApp för 19 miljarder dollar – ett pris drygt tio gånger högre. Det ena riktiga fabriker, bilar och patenterad teknik; det andra ett gäng programmerare i Silicon Valley och en app med enormt många användare och ännu större potential. Om man tittar på indexet S&P500, som består av några av världens största bolag, så utgjordes mer än 80% av marknadsvärdet av materiella tillgångar 1975 – idag är förhållandet det omvända; över 80% av marknadsvärdet utgörs istället av immateriella tillgångar som innovationsförmåga, varumärke, kundnöjdhet och förmåga att attrahera och behålla talang.

Tydlig kommunikation extra viktigt i svåra frågor

I takt med att immateriella tillgångar utgör en allt större del av företags totala värde blir det allt viktigare att skapa förtroende mellan bolaget och kunder, media, leverantörer, myndigheter, intresseorganisationer och andra viktiga intressentgrupper genom öppen och transparent kommunikation. Att vara transparent i en hållbarhets- eller årsredovisning kring hållbarhetsfrågor – som ofta har en etisk eller moralistisk dimension – kan vara svårt. Hur förklarar man på ett bra sätt att man har upptäckt att det finns barnarbete i ens leverantörskedja? Att man haft fem arbetsplatsolyckor som resulterat i dödsfall? Att man använder miljöfarliga kemikalier i sin produktion? Eller att man använder sig av skatteplanering för att minska sin effektiva skattesats?

Hur hanterar man högt satta förväntningar?

Transparens är det allra viktigaste verktyget för att skapa förtroende. Länge har hållbarhetsredovisningar och kommunikation kring hållbarhetsfrågor fokuserat på saker som man som företag gjort bra och förbättrat – och vad man inte kommunicerat kring har ofta varit mer talande än det som varit med i rapporteringen. Detta börjar dock långsamt förändras och ledande, modiga företag börjar nu även att prata om det som inte gått precis som man tänkt sig eller när man inte nått upp till sina mål. Den typen av transparens skapar inte bara ett ökat förtroende utan hjälper även att öka förståelsen av komplexiteten kring hållbarhetsfrågorna. Det är sällan svart eller vitt och många företag förväntas ofta göra långt mycket mer än vad lagen kräver av dem.

Transparens kring skattefrågor kan minska ryktesrisker

Skatt är en fråga som varit högt upp på dagordningen den senaste tiden med Panama Papers och Luxemburg Leaks – och där det finns en stor gråzon även för företag som följer befintlig skattelagstiftning. Ökad transparens kring företagets inställning till skatt, hur man arbetar med skattefrågor och hur mycket man betalar i skatt i de länder där man har verksamhet kan vara effektiva sätt att undvika att hamna i skottgluggen för kritik från media och intresseorganisationer.

Så vem kan man lita på?

Vi vet av erfarenhet att även bolag med hög svansföring i hållbarhetsfrågor har råkat i blåsväder och att vara ett ansvarsfullt företag är så mycket mer än en väl kommunicerad policy eller en snygg hållbarhetsredovisning. För att man verkligen ska lyckas skapa förtroende över tid krävs att hållbarhetsfrågor integreras i hela verksamheten och ses som en central princip som driver resultat, innovation, kultur, kundarbete och handling. Transparent, öppen och ärlig kommunikation är ett viktigt första steg mot detta.

/Ida Ljungkvist
Hållbarhetsspecialist